Arkemi ger ut handbok och digitala verktyg

Med avsikt att öka kunskapen om hus med KL-trästomme

Arkemis publikation, How to CLT, är utformad för att ge stöd åt arkitekter i tidiga projektskeden och underlättar utformning, dimensionering och kalkyl av byggnader konstruerade av korslaminerat trä. FoU-projektet har bedrivits under Arkademi — företagets forsknings- och utvecklingsverksamhet — med stöd från Stockholms Byggnadsförenings Jubileumsstiftelse.

Handboken, som finns tillgänglig för kostnadsfri nedladdning från Arkemis hemsida, kompletteras av två digitala verktyg. Med hjälp av dessa kan användaren med några få tangenttryck få ett tidigt estimat på spännvidder, materialåtgång och miljöpåverkan. KL-trä har funnits på marknaden sedan 90-talet men utvecklingen under dessa år har gått trögt.

- Vi identifierade kunskapsluckor inom arkitektskrået och branschen i stort, som vi tror försvårar projektering av massivträhus. En brist på standarder och erfarenhet innebär bland annat att KL-trähus är svåra att kostnadsuppskatta i tidiga skeden. Med hjälp av How to CLT kan arkitekten ta fram flera typer av riskreducerande information till sin kund, i ett betydligt tidigare skede än normalt. På så sätt ges arkitekten möjlighet att utforma ett trähus som redan från början är byggbart, säger Kayrokh Moattar, VD för Arkemi.

Frantisek Orth, medgrundare av Arkemi hoppas också att publikationen ska underlätta samarbetet konsulter emellan.

- Ju mer precis och trovärdig information vi kan ge i tidiga skeden till, låt oss säga, en konstruktör, desto mindre behöver hon anpassa våra ritningar i senare skeden. Det är allt för vanligt att såväl ekonomiska som arkitektoniska värden försvagas för att man i ett tidigt skede har gjort en felaktig bedömning av stommens kostnad och krav, säger Frantisek Orth.
Däremot ska KL-trä inte ses som en frälsare som löser branschens alla hållbarhetsproblem, menar Kayrokh Moattar.

- KL-träets klimatfördelar jämfört med betong har diskuterats länge. Vad som är säkert är dock att en byggnad inte blir hållbar bara för att den är konstruerad i trä; det beror på var virket kommer ifrån. Vi har hört flera varningssignaler från oberoende organisationer så som Naturskyddsföreningen, WWF, Greenpeace med flera som ifrågasätter den svenska skogsindustrins hållbarhetspåståenden. Idag står vi inför en verklighet där skogsbruket pekas ut som det främsta hotet mot biologisk mångfald i Sverige. Vi som ritar och bygger trähus behöver utöva vårt inflytande över träindustrin för att se till att de få naturskogar vi har kvar bevaras! Vi behöver prata om vårt negativa fotavtryck på ekosystemet i ett större sammanhang, inte bara vårt koldioxidfotavtryck. Därför har vi myntat begreppet skadereducering, som vi använder i stället för det urvattnade begreppet hållbarhet, säger Kayrokh Moattar.

För mer information och nedladdning av handboken och de digitala verktygen besök vår hemsida.

2022-09-16 - Industritorget